//Föredr. 11/3 03//

Närvarande: Lasarettsläkaren R. Lundmark.
//9/3 till dir. att taga i öfvervägande å af Öfverins framlagda förslagen//

Afdelningen för sinnessjuka vid Karlskrona länslasarett är inrymd i en särskild mindre envånings byggnad och består af fyra enkelrum samt en utanför dessa löpande korridor; denna är försedd med elektrisk belysning, hvaremot i enkelrummen ingen sådan är anordnad. I ett af enkelrummen vistades vid inspektionstillfället en 28 årig sinnessjuk kvinna, som efter partus för 5 veckor sedan blifvit förvirrad, agiterad och osnygg, samt röjt sinnesvillor och melankolisk sinnesstämning. Ansökan om vård å hospital för henne hade afsändts den 22 september. Hon var vid mitt besök sängliggande; rummet var icke ordentligt underhållet, fönsterrutorna tätt förgallrade, ventilationen ingen; luften förskämd och stinkande. Två af de öfriga rummen voro inredda såsom celler med högt uppe sittande små fönster (40 cm höga, 1 meter breda) förgallrade med hvarandra korsande järnstänger af omkring 1 cm diameter, på ett afstånd af omkring 2-2,5 cm, hvadan den verkliga fönsterytan är mycket obetydlig. Väggarne voro klädda med s.k. stålslipad cement, omålade. Fasta klosetter. Evakuations kanaler funnos, men voro uppenbarligen af otillräcklig genomskärning; luften var äfven här mycket förskämd. Uppvärmningen sker genom en murad ugn, som eldas utifrån korridoren.

I den ena af dessa celler vistades en periodiskt sinnessjuk man, som inkommit den 24 Juni och för tillfället var ganska lugn, så att han tidtals kunde vistas ute. Ansökan var inlemnad till Lunds asyl. I den andra cellen befann sig en manlig pat. som förut haft ett anfall af sinnessjukdom, och som sedan inkomsten den 7 Augusti varit mycket besvärlig, sönderrifvande, naken, störande, osnygg, så att han fått vara isolerad. Ansökan är inlemnad till Lunds asyl. Det fjärde rummet, inredt ungefär på samma sätt som de båda föregående, ehuru ljusare på grund däraf att fönstren voro två till antalet och icke förgallrade, var vid mitt besök tomt. Tillsynen af de sjuke bestrides hufvudsakligen af en bland lasarettets sköterskor, som bland annat är biträde åt operationssköterskan och dessutom skall ansvara för kurhusafdelningen. Hon bor ej i samma byggnad i hvilken de sinnessjuka äro inhysta.

Någon egentlig vård om de sinnessjuka torde man, såsom af ofvanstående framgår, knappt kunna tala om å detta lasarett, hvarest dessa sjuka på grund af ogynnsamma yttre omständigheter synas vara så godt som lemnade åt sig själfva, vanligen, eller ofta, instängda i mörka och dystra fängelseliknande celler. Man kan således icke annat än beklaga de sinnessjuka, som här blifva internerade på grund af otillräckligt utrymme å statens anstalter. För lasarettsläkaren kännes det äfven helt visst mycket obehagligt att nödgas mottaga sinnessjuka personer under sådana förhållanden, som nu äro rådande. Enligt hvad jag inhämtade lära äfven planer vara å bara att söka åstadkomma bättre anordningar för den på Blekinge läns Landsting ankommande vården om sinnessjuka Önskligt vore att de nuvarande cellerna eller enkelrummen för sinnessjuka helt och hållet slopades; om de för framtiden skola användas för samma ändamål som hittils böra fönstren nedhuggas till vanlig storlek samt förses med tjockt glas (10-12 mm.), hvarjämte tak väggar och golf böra upphjälpas och oljemålas (väggarne i någon ljus färg) Samt ventilationsanordningarne förbättras.
Georg Schuldheis